Ilska!!

Japp, min mamma är sur på mig. För att jag inte svara min jävla mobil!!!!!
Men inte fan har jag mobilen på mig hela tiden om jag är i Norge på praktik? Den är ju inte till nån användning alls!! Och när hon ringde första gången drog det pengar för mig, och nu har jag bara 50 öre, så det hade ju ändå lagts på?!!? Åhhhh blir så jävla förbannad så jag vill slå på nånting hårt som fan så jag börjar blöööö!!!
Har varit i Norge i en vecka nu, ska vara här två till. Och jag prata senast med mamma för ca: 5 dagar sen? Och det första hon gör när vi pratar nu är att skälla på mig? JÄVLA KÄRRING!
Skönt att man flyttar till hösten, slipper man hennes jävla surigheter som man inte ens behöver bli sur över.

Hon frågade även efter numret hit till djurparken som jag praktiserar på, och jag frågade nyss men det är bara ungdomar här så dem visste inte. Och då blir hon sur över det!!! FML!

Hon får för sig saker hela tiden! Nyss skrev hon: Du verkar inte vela prata med mig.
Har jag sagt det eller? NEJ!! 
ÅHHH! Jämt gör hon såhär! Tack för att du har förstört min kväll, TACK FÖR FAN!

Svårt att glömma..

... någan man har varit kär i.
Betyder det att jag fortfarande är kär? Eller är jag bara fast?
Jag ser han varje dag i skolan, det gör det svårare!

"Jag vill ha dig nu, som jag hade dig förut" - Melissa Horn & Lars Winnerbäck

Känner så.. Men ett tag kände jag så här:

"Jag saknar dig mindre och mindre. Det kommer annat emellan och det är bra" - Melissa Horn

Jag brukar jämt gå in på hans facebook sida och kolla på hans bilder.
Han är fin, men jag har falllit för hans goa sida.
Det var en kväll då jag inte mådde nå bra alls, och då tog han hand om mig.
Han tog verkligen hand om mig, och sånt är ett jävligt stort plus alltså.
Jag saknar att skriva med honom, och vara med honom.
Saknar hans släppar mot mina.
Saknar hans "dirty talk".

Att det ska vara så svårt att glömma någon.. Det har gått väldigt många månader nu. Och jag har haft ett förhållande under dem månaderna, men då glömde jag bort honom. Men sen tod det slut och då kom han in i mina tankar igen. Hatar det här!!!


Tjenne!

Idag mår jag bättre. Skönt det!
Ikväll ska jag åka och bowla med Amalia, kommer bli trevligt för jag måste ut och hitta på något kul. Sen ska jag sova hos henne. Hoppas det blir trevligt, men det tror jag! :)


hääj

Jag skriver aldrig på min blogg, men jag behöver verkligen göra det nu. Måste släppa ut mina könslor!

Jag och min pojkvän, eller ex nurå. Vi gjorde slut i förrgår. Vårat förhållande var inte så himla stabilt. Vi bråka mycket, tjafsa och grejer.. Vi var båda med på att vi skulle göra slut, för det skulle inte fungera. Vi var tillsammans i precis EN månad. Det är inte ens länge. Men det kändes som en evighet!

Det var precis vad jag vela, att allt skulle ta slut liksom. Men nu märker jag att jag saknar honom. Och jag skrev det till honom. Jag skrev så här:

Jag: Saknar att skriva med dig, det känns tomt. (jag går i skolan långt ifrån honom, och kommer hem sent på kvällarna så vi han inte att träffas så ofta, så vi skrev varje dag)
Han: Önskar jag kunde svara detsamma och mena det.. Men lite tomt är det.

Det var som en kniv i hjärtat. Det gjorde verkligen ont! Jag trodde inte att jag skulle sakna honom, för jag fick ju som jag vela! Menmen, så är det väl antar jag!

Och min pappa, han dricker för mycket. Jag tror han kommer dö av det en vacker dag.. Han väljer alkoholen framför mig och min bror. Och det är verkligen inte okey alltså! Jag saknar och älskar honom, men jag är arg och besviken på han. Mina föräldrar är skilda, efter lååångt tillbaks. Men för ett tag sen var han ENORMT taskig mot min mamma. Han skrev att hon var ful och äcklig och att hon var ett misstag typ. Och det var verkligen droppen! Jag blev så jävla arg när mamma sa det! Och pappa hade skrivit det på kvällen, eller på natten!! Så jag antar att han var full då. Som vanligt..

Han vet att jag är besviken på honom, men han gör inget åt det! Blir så arg! Om han skulle dö hade det inte ens blivit någon skillnad. Det låter ju hemskt när jag skiver så. Men så är det!

Och min älskade katt dog några dagar efter att jag hade flyttat till staden där min skola är. Så jag hann inte säga adjö. Hade haft han sen jag var 5 år, 5 år!!! Jag är 17 nu. Han blev 11 år. Och jag saknar han nå enorm!

Men snart ska jag tatuera in han i min arm. Jag vet att jag inte kommer ångra det. Det är ett minne av honom. Men min kompis säger att jag kommer ångra mig. Blir så arg på henne när hon säger det. Jag tar det typ som att Richard (min katt) inte är värd det. Men det är han verkligen, han var en underbar katt! Kommer aldrig att glömma honom, och jag kommer aldrig att sluta älska honom.

Min bästa vän skriver med min brorsa. Hon säger att hon inte ska ha kille till efter gymnasiet. Hon säger att hon inte vill gå på Tranan (discotek) för att hon vet att hon kommer falla för någon och strula runt med någon het kille. Men hon håller ju på med min bror? Tycker hon inte att det är samma sak eller?! Blir så arg på henne!!! Och säger ju också att hon inte ska ha kille, ändå håller hon på!

Jag förstår inte hur hon kan göra så mot mig.. Jag har sagt till henne att det är lugnt bara det inte går överstyr och att jag inte blir ersatt. Men när hon skulle sova hos mig någon helg sen passa hon på att gå in till min brors rum när jag hade somnat. Och det gjorde mig verkligen ledsen. Hon är min bästa vän så jag vill inte mista henne. Verkligen inte. Vill inte att en kille ska förstöra våran vänskap, men jag tycker inte att det är nå snällt av henne! Inte snällt alls!!!!!!!

Och hon säger att hon mår så dåligt, har så mycket plugg, att hon inte hinner göra saker. Men när jag fråga henne vad hon gör på fritiden sa hon att hon brukar komma hem ganska sent, och då lägger hon sig. Jag kommer hem senare än henne och hinner ändå göra saker. Men varför säger hon att hon har så mycket att göra när hon bara går och lägger sig?

Jag har varit hemma från skolan i två dagar nu, och jag ska vara hemma imorn igen. Jag orkar inte jobba när jag är i skolan. Nu pendlar jag, och det tar verkligen på krafterna.

Jag brukar aldrig vara så här deppig, det är nånting konstigt med mig. Antar att det kanske har med hormoner att göra.. Hoppas det blir bättre snart! För annars har jag ett jätte bra liv.

Det var allt från mig, TACK!

RSS 2.0